Sjukdomar
Sammanfattning
Skadegörare som angriper samtliga fruktslag Svampsjukdomar 5 Fruktmögel (gul monilia) 5 Blom- och grentorka (grå monilia) . 6
Körsbär: Svampsjukdomar 23 Bladfläcksjuka 23 Hagelskottsjuka . 24 Körsbärsskorv . 25 Gloeosporiurnröta . 26 Bakteriesjukdomar 27 Stam- och bladbakterios . 27 Virussjukdomar . 28 Nekrotisk ringfläck . 28 Surkörsgulsot 28
Symtom med olika orsaker
“Gummiflöde”: Eng. “Gummosis”. Stora, sega eller bärnstenslika klumpar. Ett symtom som kan orsakas av olika infektioner men kan också förekomma utan infektion (då vanligen klart till bärnstensfärgad). .
Fläckiga blad: Olika orsaker
Intorkade blad:
Gropiga frukter:
Döda grenar
Intorkade knoppar
“Hagelskott”: Hål i bladen. “Hagelskottsjuka” kan ha olika orsaker, exempelvis angrepp av svampar, bakterier eller virus. Svampen Stigmina carpophila är en av de vanligare orsakerna hos körsbär.
Fruktmumier: Körsbärsskorv, Gloeosporiumröta, Fruktmögel (gul monilia).
Förebyggande åtgärder
Tag bort döda och multnande frukter och bär från trädet och från marken.
Rensa bort ogräs runt trädet.
Undvik att beskära på höst/vinter för att undvika vinterskador som gör trädet mer mottagligt för angrepp av skadedjur.
Tidigt på våren (helst efter sista frosten men före lövsprickning). Tag bort döda och sjuka grenar.
Tunna ut fruktmängden genom att ta bort knoppar/blommor eller kommande bär.
Vid skörd, tag bort alla bär och se till att angripna frukter förstörs på rätt sätt.
- Skyddsnät/fiberväv kan sättas över trädet direkt efter blomning för att skydda mot fåglar och vissa insekter (om det är finmaskigt).
- Insektsgift (som sista åtgärd): Konsultera en professionell odlare. Börja med den minst giftiga produkten. Använd inte dagtid när bin samlar nektar, eller när det blåser eller regnar.
Insekter
Körsbärsflugan
Körsbärsflugan (Rhagoletis cerasi L) förekommer i två olika arter. Den “nordliga” förekommer i norra europa. Den förstör bären genom att lägga sina ägg i bär som börjat mogna. Aggläggningen börjar först när temperaturen är minst 16 grader och det inte regnar, i bär som börjat skifta från gult till gulrött. Larverna kläcks efter 6-8 dagar och äter sedan av fruktköttet under tre veckor. När larven är mogen faller bäret till marken, eller så äter sig larven ut ur skalet och faller ned. Ca 3 cm under markytan övervintrar larven som en puppa (puppan kan ligga kvar i upp till tre år). I juni kommer flugan fram och livnär sig under ungefär 10 dagar på “nektarier” som finns på körbärsbladen. I svenskt klimat utgör den problem särskilt när vädret varit gynnsamt för dess äggläggning. Det är främst senmognande sorter av körsbär som drabbas. Vanlig i södra och mellersta Sverige.
Identifiering:
Flugan är 3-5 mm lång, glänsande, svart kropp med en trekantig klargul fläck på ryggen och genomskinliga vingar med svarta band. Ögonen är gröna, benen gulaktiga och vingarna genomskinliga med svarta band. Den svärmar vid vackert väder. Flugorna håller till på solsidan av träden, men lägger äggen i skuggan.
Ägget sitter precis under skalet, är vitt och 0.7 mm långt. Larven blir ca 4 mm lång.
Sätt upp gula klisterlappar/skivor (Rebell) för att kunna se om körsbärsflugan svärmar och hur mycket. Avläses dagligen från mitten av juni. Om en fluga identifieras på klisterlappen tar det ungefär 10-14 dagar tills de lagt färdigt sina ägg.
Skadebild:
Insjunkna och något missfärgade mörka fläckar på frukten (där larven ätit).
Angripna bär brådmognar.
Åtgärder:
Förebygg genom att sätta insektsnät/fiberväv över trädet innan äggläggningen börjar. Hindrar äggläggning. Maskornas storlek är viktig. Kan även ha effekt om den sätts över när den första flugans upptäckts.
Marktäckning med plast hindrar larverna att ta sig ned i jorden och flugorna att flyga upp i trädkronorna. Det krävs att all mark under träden täcks.
Alla körsbär plockas av trädet så snart man konstaterat ett angrepp av körsbärsfluga. Det görs för att förhindra att larverna kryper ner i marken och förpuppar sig och överlever till kommande år. Angripna bär bör föras bort.
Större delan av skörden kan bli förstörd av körsbärsflugan vid ett angrepp om man inte gör en besprutning med insektsgift. Insektsgift är mest effektivt vid temperatur > 16 grader och färgen på bären skiftar från gult till gulrött.
Körsbärsbladlus
Myzus cerasi
Svampar
Fruktmögel (gul monilia)
Lat. Monilia fructigena
Även kallad “Fruktmumie”. Eng “Cherry brown rot” (som innefattar flera Monilia-varianter).
Kan även drabba andra fruktslag. Sprids med regn, vind, och insekter. Drabbar frukterna. Kan även växa in i fruktsporrarna. Övervintrar (som mycel) i fruksporrar, intorkade frukter, och fallen frukt. Sprids med vinden vid varm, torr väderlek.
Identifiering
- Frukterna: Brun röta med gulaktiga sporkuddar i. Oftast vid skador tex från insekter. Kan växa över på friska frukter i närheten så att det blir klasar av angripna frukter. Vid torr väderlek kan sporkuddarna utebli och frukterna endast skrumpna.
Åtgärder:
Vid beskärning avlägsnas de angripna grenarna och de mumifierade frukterna. De kan med fördel brännas.
Undvik sådant som främjar infektionen, såsom överdriven beskärning och kvävehaltiga gödningsmedel.
Kartgallra i början av säsongen för att förebygga.
Eventuellt besprutning med koppar två gånger årligen.
Blom- och grentorka (grå monilia)
Monilia laxa.
Kallas även kärnfruktmögel.
Sprids med regnstänk, vind, och insekter. Infekterar först blomman och växer sedan in i blomskaftet och grenen. Särskilt hos surkörsbär kan den sprida sig över en längre del av grenarna. Övervintrar i angripna grenar och nedfallna frukter.
Identifiering:
Blomklasarna vissnar och blir hängande kvar.
Skott dör, bladen blir bruna och intorkade.
Senare bildas små, grå sporkuddar på blom- och bladskaft. Hos körsbär kan svampen orsaka grendöd. Hos stenfrukt angrips frukterna, som så småningom täcks av svampens gråa sporkuddar, som är mindre än de från gul Monilia.
Silverglans
Chondrostereum purpureum, purpurskinn.
Infekterar genom färska sår efter tex frostskador, beskärning eller avbrutna grenar. Sporerna sprids med vinden och kanske via rotkontakt. Många olika lövträd kan drabbas. Kan också leva i virke.
Identifiering:
En silveraktig glans uppstår på bladen. Först enstaka grenar. Brunfärgad ved inuti. Träden dör oftast av angreppet. I döda områden växer svampens fruktkroppar fram. De har en grå, luden ovansida och purpurfärgad, slät undersida.
Bladfläcksjuka
Blumeriella jaapii (konidiestadium Phloeosporella padi)
Eng. Cherry leaf spot.
Ger dålig knoppsättning, försämrad avmognad av årsskotten, och nedsatt vinterhärdighet med ökad risk för frostskador på skott och knoppar. Nästa års skörd påverkas av detta. Svampen övervintrar i de infekterade bladen som fallit ned. Sprids med vinden och med regnstänk till närliggande blad. Framför allt surkörsbär drabbas.
Identifiering:
På bladen mycket små, ibland hopflytande fläckar med brunviolett färg som sedan blir rödbruna och sedan svarta. Den angripna vävnaden faller ibland bort och ger ett “hagelskottsliknande” utseende.
På bladens undersida, vid fuktig väderlek, en mjölig beläggning med vit till rosa färg.
Börjar vanligen i juni-juli.
Senare gulnar bladen och faller i förtid.
Frukterna angrips sällan.
Hagelskottsjuka
Stigmina carpophila är en av de vanligaste orsakerna till detta hos körsbär.
Övervintrar i barken och som mycel.
Identifiering:
På bladen små, rödaktiga eller bruna, runda fläckar.
Senare faller vävnaden i fläckarna ur och bladen får ett “hagelskottsliknande” utseende.
Kan ge fläckar på skotten.
Kan ge bruna rötfläckar på bären.
Körsbärsskorv
Venturia cerasi (konidiestadium Fusicladium cerasi)
Mindre vanligt i Sverige. Övervintrar i nedfallna blad, fruktmumier och som mycel. Särskilt surkörsbär kan angripas svårt.
Identifiering:
Frukter: Täcks av en mörbeläggning som består av tättsisttande, små, svartgröna fläckar. Frukterna kan torka in och skrumpna till “fruktmumier”.
Skotten: Kan angripas.
Bladen: Vanligen små angrepp av mindre betydelse.
Gloeosporiumröta
Glomerella cingulata (konidiestadium Colletotrichum gloeosporioides)
Tidigare Gloeosporiumfructigenum
Ej så vanligt i Sverige. Övervintrar i fruktmumier, skott och knoppfjäll. Sprids till frukterna med regnstänk. Kan från frukterna växa vidare in i skotten som kan dö vid starka angrepp. Angriper många olika växtslag.
Identifiering:
- Bären: Bruna, insjunkna rötfläckar. Sedan tränger rosa konidiemassor fram vid fuktig väderlek. Sedan skrumpnar frukterna och hänger kvar i trädet som “fruktmumier”.
Bakterier
Stam- och bladbakterios
Pseudomonas syringae pv. syringae och P syringae pv. mors-prunorum
Bakterierna finns i störst mängd på hösten, vid bladfällningen. Spridning sker inom trädet och mellan träd med regnstänk där bakterierna tränger in i små sår på skott och grenar samt genom bladärren efter bladfallet.
Identifiering:
På unga grenar och skott kommer tidigt på våren runda eller utsträckta, något insjunkna fläckar som kan flyta ihop till större områden. Under är barken brun och död. Ofta sprickor mellan djuk och frisk del. Ibland gummiflöde från angripna delar.
Grenarna dör ofta ovanför angreppet.
Knopparna kan torka in.
Bladen angrips på vår och försommar, då det uppstår först vattniga bladfläckar, senare blir bruna med genomskinlig yttre kant. Fläckarna faller ibland , sk “hagelskottsjuka”.
Frukterna kan få små bruna fläckar.
Bakterios
Detta är en sjukdom som angriper blad (under sommaren) och bark (under höst- vinter). Under sjukdomens bladfas (i början av växtsäsongen) infekteras nya blad. Under barkfasen förökar sig bakterierna och sprids med regn i trädet och mellan träd (?). Genom sårytor i barken eller vid avfallna löv kan bakterierna ta sig in i barken.
STÄMMER DETTA? ELLER ÄR DET EN SVAMPINFEKTION SOM BESKRIVS?
Skadebild:
De unga skotten vissnar (eller att knopparna torkat ut) på våren.
Under sommaren (sjukdomens “bladfas”) ses bladfläckar som först ser vattniga ut, sedan bruna med genomskinlig kant. Därefter faller vävnaden i fläckarna bort och hål bildas i bladet.
Åtgärder:
Se till att plantmaterialet är friskt från början.
Noggrann hygien är förebyggande.
Beskär på försommaren, då de vedartade delarna av trädet ej är mottagliga för infektion.
Tag bort och bränn upp smittade träd och grenar.